Kalasatama-områdets historia
Finlands första oljehamn, omvandlingen av havet till torr mark och inspelningsplats för en världsberömd film – Kalasatamas färgstarka historia är full av intressanta händelser och stora omvälvningar.
När man beundrar Kalasatamas storstadsliknande silhuett är det svårt att föreställa sig att detta före detta hamnområde fortfarande var fyllt av sjöcontainrar i början av 2000-talet. Idag är området ett av Helsingfors snabbast växande bostadsområden.
Kalasatamas historia präglas av många omvälvningar. Fram till år 1825 var området ett skogbevuxet, obebott förortsområde. När den växande staden Helsingfors på grund av brandrisken beslutade att flytta sina fabriker och verkstäder till stadens ytterkanter, inleddes Kalasatamas utveckling som bostadsområde.
Samtidigt som Helsingfors tillverkningsindustri koncentrerades till områdena Kalasatama och Sörnäinen ökade sjöfarten utanför Helsingfors. Den expanderande staden behövde en ny hamn. Hamnen i Sörnäinen stod färdig på 1860-talet.
Finlands första järnväg, som togs i bruk 1862 och gick från Helsingfors till Hämeenlinna, fick en förlängning redan två år senare, när sträckan från Pasila till Sörnäinen stod färdig. Tågförbindelsen från Hämeenlinna till den stora och moderna hamnen innebar, i takt med den växande timmerhandeln, ökad trafik till Sörnäisten hamn. Hamnen upplevde sin nästa tillväxtspurt när järnvägslinjen till Sankt Petersburg öppnades 1870.
Helsingfors industri koncentrerades till Kalasatama och Sörnäinen, och under 1960-talet utvecklades området till innerstadens största sammanhängande industriområde. Det innebar ett växande behov av godstransporter.
Nya bostäder på havsbotten – Kalasatama ligger i framkant när det gäller utvecklingen
Hamnen och industriområdets tillväxt sträckte sig även ut över havet. Havsområdet kring Kalasatama var grunt och gav möjlighet att införliva ett stort antal småöar i det växande hamnområdet. Landfyllnadsarbeten har genomförts i Kalasatama-området ända sedan 1930-talet.
De småöarna som låg utanför Kalasatama fungerade ursprungligen främst som utflyktsmål för stadsborna och som sommarbete för boskapen. Sågverket som uppfördes på Verkkosaari samt sammanfogningen av Sompasaari och Nihdi med det växande hamnområdet skapade en ny strandlinje för Kalasatama. Samtidigt lades grunden till framtidens nya bostäder och arbetsplatser. Andra öar som förbundits med fastlandet är Kyläsaari, Hanasaari och Kana.
I närheten av Kalasatama finns fortfarande öar som med sin grönska utgör en förtjusande kontrast till den urbana stadsmiljön. Mustikkamaa, som sedan 1921 har fungerat som folkpark och senare som friluftspark, erbjuder Mustikkamaa naturens lugn, sandstränder och frisk luft bara ett stenkast från Kalasatama. Mustikkamaa är förbunden med fastlandet via en bro från Kulosaari som invigdes 1964 samt via Isoisänsilta, en bro för lätt trafik som färdigställdes 2016 och som förbinder rekreationsområdet direkt med Kalasatama. Från Mustikkamaa går vägen till det grönskande Korkeasaari, där det bland annat finns rekreationsområden och en djurpark som har varit i drift sedan 1889.
”I och med filmen ’Mannen utan förflutet’
(Verkkosaari) har blivit ett finskt
nationellt landmärke.”
– Nätverket ”Kallio kipinöi ja Kallio kukkii” I Helsingfors nyheter
Sumppari, Sumppusaari, Sompasaari
Sompasaari är en av de öar som införlivades i Sörnäisten växande hamnområde. I området söder om Vihdinkanav, som är byggd mitt i dagens Sompasaari, ligger ön Nihdin. Tillsammans bildar dessa öar dagens Sompasaari.
Sompasaari användes för rekreationsändamål ända fram till dess att den förbands med fastlandet. Stadsborna åkte med ångbåt för att beundra öns unika och mångsidiga växtlighet. På Sompasaari anlades en trädgård på 1840-talet, där man planterade de mest ovanliga växterna som kom med fartyg från fjärran länder. I öns trähus bodde vid den tiden knappt 30 fastboende.
På bilden släcker brandmän en brand som brutit ut på vintern på Sompasaari under 1950-talet. Fotografen är okänd.
Sompasauna
År 2011 uppfördes en olovlig barackbastu vid den södra spetsen av den nuvarande Sompasaari, det vill säga i Nihti. Efter två år, med flera rivningar och återuppbyggnader, bildades Sompasauna-föreningen för att säkerställa bastubadandet, och föreningen betalade hyra till staden för bastutomten. Idag har föreningen ett hundratal medlemmar, och deras mål är att skapa fler öppna och kostnadsfria bastur i Helsingfors. Sompasauna har själv blivit känd över hela världen, och upplevelsesökande turister berömmer den autentiska bastuupplevelsen i Sompasauna.
Under sin drygt tioåriga historia har Sompasauna rivits, brunnit ner, bränts eller kastats i havet så många gånger att det inte hade varit någon överraskning om projektet hade övergivits. Bastun har dock gång på gång byggts upp igen, varje gång med hjälp av en allt större skara anhängare. I takt med att byggarbetet på Sompasaari fortskred flyttades Sompasauna till Hermanninranta. Landskapet har förändrats, men bastubadarna håller fast vid sina traditioner. Ved och tvättvatten bärs fram till platsen av dem själva. Mellan bastubaden tar man ett dopp i havet, sjunger, pratar och lyssnar på de mest skiftande berättelserna. Sompasauna är ett utmärkt exempel på vad gemenskap kan åstadkomma.
Konsten i Kalasatama
Kalasatamas spännande historia och mångsidiga miljö inspirerar till nya evenemang och konstverk som varje år beundras av tusentals människor. De kulturprojekt som berikar området är en väsentlig del av Kalasatamas anda.
